flyg lilla vän, flyg nu då

Jag hittar C vid fönstret, han lutar över något.

- Kolla vilken fin insekt! Den är helt vit med svarta prickar.

Skeptisk till insekter som jag är kikar jag försiktigt över axeln. Det är en ganska fin insekt, fast jag ställer mig ändå på ett mer tryggt avstånd 2 meter bort.

C hämtar en bit papper.

- Ska du döda den?

- Nej, jag ska bara ta ut den.

Han släpper varsamt ut insekten genom fönstret, sen säger han:

- Oj. Den kunde nog inte flyga.

hej ute

Nu har vi en balkong. Jag försöker förstå vad blommorna gillar, för just nu har de en skeptisk uppsyn där ute. Men det är soligt, i alla fall. Och det är en balkong!

nu är det ju sommar, men här kommer ett vykort från våren

Sista dagen på Gotland tog vi en fika på Hedbergs bok- och musikkafé. Bordet vi satt vid hade några lådor på sidan. När jag öppnade lådorna fanns det små lappar där i, och servetter och kvitton; som små brev som kafébesökare skrivit och lämnat. En lapp var ett foto/vykort. 

kolla vilka fina grönsaker

Grannarna till oss på Fårö var en bonde som sålde grönsaker. Vi handlade där. Grönsakerna var hur goda som helst. Det är nog så de ska smaka. Nu kommer jag väl inte gilla morötter som kommer i enkilospåsar från butiken igen. 

PS. Skuggan med stort huvud är jag i cykelhjälm. (Fast jag har ganska stort huvud i vanliga fall också.)

Hej från Tingstäde fästning

En av utflykterna vi gjorde från Fårö gick till Tingstäde fästning på Gotland. Fästningen började byggas 1904, hade plats för 5000 man och användes under andra världskriget. Idag är det museum. Vi gick runt i de underjordiska gångarna till fästningen. 

 På en dörr hade någon skrivit. 

I underjorden finns idag även en fotoutställningen. Här är några som blev inkallade under första världskriget. Kanske var det någon av de som satte upp en annons på bageriet angående brevväxling. 

Tänk att det var länge sedan, som en helt annan värld. Och ändå är det inte en evighet sedan; t.ex. föddes min farfar 1919.

ö-djur

Gården här är lite som en 4H-gård emellanåt. Här finns det en massa hundar, och hästar med föl också, och lite längre bort står kor och får och deras ungar.

Ett marsvin bor förresten också i trädgården. Häromdagen försökte jag hälsa på den, men den vägrade. Kände mig som världens läskigaste jätte som klampade förbi och viftade med ett träd (stort maskrosblad) framför nosen på den. C sa att jag skulle låta den vara ifred. Det var nog bra.

bli vackert brun per "långvåg"!

På loppisen här intill köpte jag en tidning för fem kronor. I den fanns bland annat reklam för solkräm. Krämen hejdade de ultrakorta, brännande solstrålarna, men släppte fram de ultralånga, brunfärgande strålarna. Det lät smart, tyckte jag.

En artikel i tidningen handlade om Nils och Karin Strinning som med sin BFB-hylla vann över 193 andra bidrag i Bonniers folkbiblioteks och Svenska slöjdföreningens tävling. Tänka sig att den nog är en ännu större succé 60 år senare.

Hej på en stund, från Fårö.

hej semester, hej Fårö

Nu åker vi snart!

Bild från Silvis Döttrar Hembageri på Fårö

minns du när vi tog den där promenaden

Igår kväll tog vi en promenad ned mot Årstaviken. Allt vi gör nu gör mig lite nostalgisk i förskott (visst kan man bli det?), och jag tänker "åh, nu kanske vi går här för sista gången". Som om det är så långt mellan ena delen av stan och den andra, liksom.

Dammsugarpåse. Fel storlek, antagligen. 

Lyckstolpe med bra budskap.

Gick förbi Coop också, och spanade på anslagstavlan. Sedan gick vi hem till vår egen röra av unika och mindre unika grejer. 

under bordet

Vi flyttpackar och står i här hemma. Om vi hade haft en hund hade den nog hängt under bordet, för det är enda platsen som är fri från kartonger och prylar just nu.

Här är två bilder på Leo. Han trivs som sagt alltid bäst under bord.

vikingamat

Är det en adventsljusstake? Nej, det är krogen Aifur. 

Bäst med restaurangbesöket var att vårt amerikanska sällskap var nöjda med både atmosfär och mat. Jag var orolig att det skulle bli lite som när man tjatar med en kompis på bio för en film verkar så himla bra och sedan mitt i filmen är den inte alls som man tänkt sig och då blir man orolig vad vännen ska tycka och sedan blir filmen bara konstigare och när man väl kommer ut i dagsljuset igen måste man antingen säga Oj, den var olik trailern, det är inte klokt! eller Pinsamt att jag somnade halvvägs, vad hände sedan? Men det behövde jag alltså inte göra med den här restaurangen.